Julhälsning från Ann-Kristin och Ulf, 2004

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 



Hej!

Nu har ännu ett år gått och vi fortsätter att bo på den andra sidan av Atlanten och nu i den östra delen av Michigan. Tillvaron i Dexter, nära Ann Arbor blir bättre och bättre, men vi saknar fortfarande alla vänner och möjligheter som fanns i Kalamazoo. Det är skillnad på en större och en lite mindre ort, mer än vad vi någonsin kunde tro. Ulf har längre till jobb och Ann-Kristin har mindre att göra än förut. Trots ett tappert försök att hitta in på arbetsmarknaden under hösten.

Året har givit oss en hel del glädje i form av resor och kontakter. Vi gjorde en långresa, mycket exklusivt resmål med amerikansk standard, Thailand. Sedan har Ulf rest åtskilliga gånger kors och tvärs inom främst USA varje vecka inom jobbet.

I january begravdes Sylvi i Hudiksvall – Ann-Kristin tog sig dit, bodde ett par nätter hos en vänlig arbetskamrat till Sylvi. Det var gripande att träffa hennes syskon, syskonbarn och arbetskamrater, sist jag träffade dom var på Sylvis 50-årskalas. Tog en sväng om Falun på hemvägen. Snabb visit där vi kunde fira Elsa och Bertils guldbröllop.

Resan till Thailand var en del i vårt firande av 30 år som gifta. Vi besökte studentkamrater i Bangkok och fick bo i en lyxvåning mitt i stan. Sedan körde de runt oss överallt och vi såg både norra delen, Chiang Mai och östra, Koh Chang under våra två veckor i april. Det är den hetaste perioden och det var varmt, men fantastikt trevligt.

Ulf reser väldigt mycket i den nya organisationen och Ann-Kristin kunde följa med till San Diego i januari och Washington i september. Då fick vi se och känna havsdoften från både Atlanten och South Pacific. San Diego, hotellet låg i La Jolla, visade sig från den regniga sidan och det blev några promenader längs stranden med sälar och svartklädda surfare. Surfarna byter om till våtdräkt helt ogenerat på gatan bredvid bilen, för att vada ut med brädan under armen. På lagom djup stannar de och står där och väntar på den rätta vågen. De såg ut som underliga svarta figurer ute på grunt vatten. Vi gjorde även en biltur upp i bergen där vi kunde se stora och lyxiga hus blandat med apelsinodlingar.

Washington i september bjöd på fint väder och vi turistade under helgen före Ulfs möten. Vi tog en guidad rundtur med buss och blandade detta med museebesök på National Mall. Vi lyckades pricka in den dag då Amerikas Indianmuseum invigdes med parad, dans och tal av höga regeringsledamoter och Perus president Fantastiskt att se alla praktfulla folkdräkter i vimlet. Många indianer tog tunnelbanan hem efteråt.

Veckan innan hade vi bilat till Toronto för att besöka
Barbro och Jan-Åke som flyttat dit från Kalamazoo. Underbar helg
med mycket bad i deras pool och kräftskiva med SWEAklubben.

I juni, runt midsommar, hade Ulf med fiskekompisar tänkt sig till norra Kanada för årliga fisket. Resan blev inställd då isen var fortfarande 60 cm tjock. I stället blev det södra Kanada men även denna tur blev lyckad och fisket överträffade förväntningarna.

Ann-Kristin gjorde samtidigt en resa till Sverige och Helsingborg där det blev mycket  städande och grejande tillsammans med Astrid. En del nöjen hanns också med då vi under midsommar reste buss till systern Anne-Marie i Oslo och deras sommarstuga i Son. Astrid och Ann-Kristin sov några nätter i Kolbotn hos Tom och Trine med bekvämligheter som saknas i sommarstugan, vilket uppskattades. Det är fantastiskt att möta sådan vänskap som om den aldrig varit avbruten.

På något sätt var det bra i tiden med en Sverigeresa i juni, juli då jag lyckades vara med på Toves inflyttning till Östhammar. Anna hämtade mig på Uppsala station och i hennes nya bil åkte vi till Tove. Efter avslutat dagsverke med neddragning av tapeter, skåpluckstorkning och allmän städning gick vi en runda runt kampingen och slutade med en drink på en krog i hamnen. Fräscht med blå filtar som vind och köldskydd. Jag hade äran att vara smakråd vad gäller val av tapeter, golv och liknande som skulle bytas ut.

Linn har också en ny lägenhet i Malmö, vilken invigdes i juli. Där var det färdigstädat och festförberett med fin mat. Gamla kompisgänget från Storvreta kom dit från olika delar av landet: Linköping, Göteborg och Uppsala. Vi snackade om gamla minnen. Det är fantastiskt hur fina vänner våra tjejer har, de ställer upp för varandra även när deras fotbolls, innebandy, scout och skolkarriärer i Storvreta är avslutade.

Vi fick besök i USA av Linn och Erik i sex veckor och det var mycket trevligt, och då kunde vi njuta av Ann Arbors stora årliga Art Fair (Konstmarknad). Vi gjorde även små resor till några köpcenter och Toronto. Det var spännande att se en del av Torontos begivenheter i form av arkitektur och vyer. Det är en teaterstad, liksom London och vi strosade runt och insöp den internationella atmosfären. Linn arbetade idogt i trädgården och lyckades få fart på våra rabatter genom att dra bort ogräs och köra runt på vår John Deere gräsklippare. Vi gjorde en tur till Cedar Point, ett nöjesfält med massor av berg och dalbanor. Det fanns fler och bättre utflyktsmål i västra delen av Michigan.

Nuförtiden har vi vänner genom Ann-Kristins kontakter med de av kvinnor bestående frivilligorganisationerna International Neighbors och SWEA, svenska kvinnor i utlandet för svensk utbildning och kultur. Vi har firat Valborg, arbetat i köket på en julmarknad och druckit glögg och adventskaffe genom SWEA. En gång i månaden träffas en underavdelning av SWEA, en sk syförening där svenska och norska kvinnor möts helt utan syende men med kaffedrickning och allmännt prat, vilket ger mer kunskap om lokala begivenheter. Sedan är vi med i Jenny Lindföreningen som ska befrämja svensk kultur, och den håller en årlig luciafest, påskmiddag mm.

Dexter är en trevlig liten by och Ann-Kristin går nästan dagligen till det lokala gymet Curves, Kurvor för kvinnor. Ett anspråkslöst alternativ till större och välutrustade gym med blandat klientel och Linn fick prova på och tyckte att det var kul. Vi har också hittat till en annan lokal attraktion, Dexter Cider Mill, där man under säsongen säljer cider och allt annat med äppelanknytning. Sedan har vi den relativt stora parken där gångarna är asfalterade och promenadvänliga strax norr om oss. 

Tyvärr har mitt brevskrivande till alla saknade vänner blivit kraftigt neddraget, för att inte säga somnat bort. Det är svårt att skriva om alldagliga händelser, det är ju inget speciellt som händer och jag vet inte om jag kan att väcka skrivklådan igen. Det blir troligtvis en hälsning per år istället i form av ett julbrev, såsom detta. Vi önskar givetvis att våra kontakter inte avbryts utan att ni alla känner att ni är hjärtligt välkomna hit på besök och att ni kan förvänta er att höra av oss någon gång nästa sommar, efter Ulfs fisketur juli, då vi tänker åka hem.

 

God Jul och Gott Nytt År!

Önskar Ann-Kristin och Ulf